Februari 2009
Haparanda kommun vände europakartan - och då kom succén
2003 var Haparanda en kommun på väg nedåt, uträknad som så många andra svenska glesbygdskommuner. Nu växer staden, regionen och företagsamheten med en sällan skådad livskraft. Nyckeln till framgång heter Ikea.
 | |
| Fakta: Sven-Erik Bucht Bor: Tillbakaflyttad till hembyn Karungi, cirka tre mil norr om Haparanda. Familj: Frun Mervi, tre barn och ett barnbarn. Bakgrund: Kommer från en företagsam familj där politik alltid diskuterats. Kommunalråd (s) i Haparanda sedan 2003. Utsågs till Årets svensk 2007 av tidskriften Fokus | |
Sven-Erik Bucht vill poängtera hur mycket som förändras när man förvränger perspektiven och hur enkelt det kan vara sudda ut gränser. Och nog är resonemanget övertygande. För med samma karta övertygade han Ingvar Kamprad att etablera Ikea i Haparanda. Det var i februari 2004, och mycket har hänt sedan dess.
- Det handlar om att tordas gå utanför givna gränser. Det är mänskligt att hela tiden ha med sig begränsningar, men då tänker och vågar man sällan nytt. Hela min och Haparandas historia gifter sig bra då de grundar sig i ett gränslöst tänkesätt, säger Sven-Erik Bucht.
Det är enligt kommunalrådet inte vackra ord och visioner som gör att Haparanda toppar SCB:s listor över kommunal tillväxt i Sverige. Förändringar som dessa kräver ett stort mått av visioner, men också stor drivkraft.
- Man måste vara pragmatisk, agera och inte fråga om lov stup i kvarten. Ett visst mått av obyråkratisk handling driver fram utvecklingen här i bygden på ett sätt som gör att vi exploderar utvecklingsmässigt, säger kommunalrådet medan han rätar på sin onda rygg i den lite för mjuka soffan och smakar på det svarta kaffet.
 | |
| Fakta: Christina Lugnet Bor: Haparanda Familj: Sambo och två barn. Bakgrund: Ekonom och gymnasielärare. De senaste 15 åren mestadels olika chefsuppdrag. Har arbetat inom privat, statlig och kommunal sektor. | |
Christina Lugnet och Sven-Erik Bucht tvekar inte när de ska beskriva effekten av att Ikea kom till bygden: "Rena rama ketchupeffekten". Bygden upplever en tidigare oöverträffad framtidstro, som omfattar båda sidor av gränsen.
Kommunchefen Christina Lugnet betonar gång på gång vikten av information. Kommuninvånarna vill veta vad som händer och när det händer. Därför annonserar kommunen varje månad i den tvåspråkiga lokaltidningen Haparandabladet. Dessutom skickas information direkt hem till hushållen.
- Våra investeringar består i att leverera en fungerande infrastruktur och avlopp-, vatten- och eldragningar. Men oj vad vi har tjänat pengar på att företagen vallfärdar hit. Hittills har kommunen sålt mark för 55 miljoner kronor, säger en förtjust kommunchef.
God tillgång på duktig personal
Företagsetableringar kräver inte enbart fungerande infrastruktur. Lika viktigt är rekryteringen av kompetenta medarbetare. Jämför man att rekrytera i storstad kontra småstad poängterar Christina Lugnet att sett till antal invånare, motsvarar 1 000 nya arbeten i Haparanda hela 100 000 nya arbeten i Stockholm. Christina Lugnet hoppas att de nya arbetstillfällena ska resultera i inflyttning, efter många års utflyttning från bygden.
- Vi vill att folk från hela landet ska flytta upp, bosätta sig och arbeta här. Det behöver inte bara vara ortsbor som hittar hem igen.
Det finns en god tillgång på duktiga personer att anställa. I dag är det en större utmaning att hinna utbilda alla nyrekryteringar i samma höga takt som företagen etablerar sig. Även här arbetar kommunledningen proaktivt för att säkra den positiva utvecklingen.
- Vi samarbetar med arbetsförmedlingen och vill satsa mer på Kvalificerade yrkesutbildningar. Just nu behövs det en hel massa butikschefer, säger Sven-Erik Bucht.
Haparandas expansion har bara börjat. Kommunchef och kommunalråd framhåller regionens närhet till östra Kina. Får man klartecken från Ryssland kommer exporten att gå varm längs järnvägsspåren, berättar Christina Lugnet.
Det finns nog fler kommuner i Sverige som önskar sig en Ikea-etablering. Men trots att den möjligheten inte finns för alla, ser Christina Lugnet och Sven-Erik Bucht att det finns vägar att jobba framåt för kommuner vars utveckling kanske mattats av.
- Hitta det som är unikt i din kommun. Det finns, var så säker. Kopiera inte andra kommuners modell, det blir inte annat än en blek variant av originalet. Var aldrig nöjd och tro på din kommuns förutsättningar.
*Tornio är den finska stavningen av staden Torneå.
Text: Anita Norrblom | Foto: Sanna Skerdén
Uppdaterad: den 2 juni 2009.
Kategorier: internationellt, rekrytering.
Att satsa friskt lönar sig för företag och organisationer
Allt fler arbetsgivare erbjuder rökavvänjning, gratis träning och frukt på jobbet. För arbetsgivaren, som betalar sjuklön och drabbas av minskad produktion när företagets personal blir sjuka, är sådana investeringar ofta lönsamma.
| Så lönsamt är det 2003 gjordes en studie där de anställda i Länsförsäkringar AB delades upp i en friskgrupp respektive en riskgrupp. Man fann en tydlig skillnad i sjukfrånvaro mellan grupperna.
Analysen visade att det under tre år skulle vara värt 100 000 kronor att få över en enda anställd från riskgruppen till friskgruppen - det vill säga att en person fick bättre motionsvanor, fimpade eller lärde sig att hantera stress. |
Än så länge står fyra motionsformer utanför eftersom de av Skatteverket anses så dyra att de inte beviljats skattefrihet, närmare bestämt ridning, golf, segling och alpin skidåkning. Utbudet och möjligheterna finns - det kluriga är att få fler att ägna sig åt friskvård.
Företaget Svensk Friskvårds- och Checkadministration erbjuder friskvårdscheckar - en form av hälsoinriktade presentkort - åt företag och deras anställda.
- Friskvårdsbidraget är en fin personalförmån och allt fler företag inser att det är lönsamt att jobba med hälsorelaterade frågor. Man uppmuntrar sina anställda att motionera efter devisen "friska medarbetare ger en friskare organisation". Vi vill få fler än de redan frälsta att aktivera sig genom olika friskvårdsaktiviteter, säger Katarina J-son Bech, VD på företaget och hälsopedagog i grunden.
Friskvårdschecken gör friskvårdsbidraget synligt
Affärsidén Friskvårdschecken står på två ben. Det ena är att hjälpa arbetsgivare att synliggöra friskvårdsbidraget som personalförmån samt minska administrationen för företagen, det andra att erbjuda deras medarbetare många och vitt skilda aktiviteter.- Genom friskvårdschecken blir friskvårdsbidraget synligt för fler anställda. Dessutom minskar administrationen för arbetsgivaren då hanteringen av kvittoredovisningen försvinner. Vi sköter all administration. Av skattetekniska skäl måste arbetsgivaren veta vem som har erhållit friskvårdsbidraget och till vilket belopp. Allt sådant håller vi reda på och rapporterar tillbaka, säger Katarina J-son Bech.
Därefter gäller det att locka den anställde till hälsofrämjande insatser.
- Vi vill göra det enkelt - man får göra det som passar en själv. Därför är inte Friskvårdschecken kopplad till ett speciellt gym eller årskort. I stället kan den anställde använda sina friskvårdscheckar hos massören eller dietisten, och för all del köpa årskort om man nu vill det.
Affärsidén har enligt Katarina J-son Bech fallit väl ut.
- Vi har fått enormt god respons från många företag som säger att deras anställda nyttjar friskvårdsbidraget i mycket högre utsträckning än förr.
Text: Elisabet Tapio Neuwirth | Illustration: Malin Lindgren
Uppdaterad: den 2 juni 2009.
Kategorier: hr, tips-och-rad.
Kommunikation kan fungera som krockkudde vid uppsägningar
Vårt arbete är nära knutet till vår identitet och därför blir en uppsägning alltid ett hårt slag för den som drabbas. Men både chefer och anställda kan se till att mildra smällen. Nyckeln heter tydlig kommunikation.
En långkonjunktur sveper över Sverige och flera företag har tvingats säga upp anställda på grund av vikande orderingångar och fallande börskurser. Genom att vara tydlig i sin kommunikation kan skilsmässan mellan företag och anställd göras så smärtfri som möjligt.
Susanne Ömossa har flera års erfarenhet som personalchef. Till andra chefer ger hon rådet att alltid var öppen med hur det går för företaget och att alltid ha klart för sig varför uppsägningar är nödvändiga.
- Då kan jag klargöra både för medarbetarna och för mig själv av vilken anledning det måste ske.
De flesta chefer rankar just uppsägningar som de svåraste medarbetarsamtalen. Susanne Ömossa tycker att det var värst i början av karriären, numera vet hon vilka situationer som kan uppstå.
- När chefen möter den anställda är det viktigt att direkt meddela att 'nu är vi klara med våra förhandlingar och du är tyvärr en av dem som berörs', och inte hålla personen på sträckbänken. Jag tycker att chefen kan hålla det första samtalet ganska kort och påpeka att vi kommer prata fler gånger, och jag har en plan för hur vi skall göra det här på bästa sätt.
Många medarbetare reagerar med chock och oförståelse trots att företaget flaggat om uppsägningar. Det är vanligt att människor resonerar "det här drabbar inte mig". En del faller i gråt medan andra blir arga och efter beskedet kan det vara svårt att åter möta sina kollegor.
- Jag brukar alltid låta personen välja men jag tycker att det är bäst om de går tillbaka och jobbar. En del chefer resonerar annorlunda, de vill inte att den uppsagda personen ska sprida dåligt stämning. Men finns det något värre än att bli uppsagd och sedan behöva känna sig pestsmittad, säger Susanne Ömossa.
Gå en kurs om svåra samtal
Jan-Eric Rönngren, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, betonar vikten av att ge uppsägningsbeskedet på rätt sätt. Rådet till osäkra chefer är att ta hjälp av någon av de kurser om svåra samtal som anordnas av bland annat Trygghetsrådet.
- Bara för att du är chef innebär det inte att du kan hantera svåra samtal. Det kan lätt bli galet. Jag vet fall där chefen meddelat en uppsägning i förbifarten i korridoren eller i ett mejl. Det beror på att budbäraren är rädd för ett möte. En annan klassisk och jättevanlig variant är att chefen börjar gråta, tycker synd om sig själv och säger sådant som "jag har inte sovit på hela natten".
Även den som blir uppsagd kan göra saker för att mildra fallet, framhåller Susanne Ömossa.
- Det är viktigt att separera sitt jag från sitt jobb. Jag tycker att man så långt det går ska göra ett snyggt avslut och inte sabotera arbetet eller slarva. Sedan kanske chefen inte kan kräva att medarbetaren ger allt ända till slutet.
Jan-Eric Rönngren håller med.
- I Sverige identifierar vi oss mycket med vårt jobb och därför är det mycket känslor förknippade med att bli uppsagd. Mitt råd är trots allt att lägga band på sig, det är en liten värld och man kan behöva referenser och betyg. Men jag har all respekt för de som inte lyckas med det.
Att chefen och den anställda ska förbli vänner tycker han är för mycket begärt.
- Ni kanske inte behöver satsa på att vara vänner. Det går att jämföra med ett par som har barn och skiljer sig . Man kan inte kräva att de ska umgås, men de bör ha en fungerande kommunikation kring barnen eller i det här fallet jobbet.
Text: Alessia Wisten | Illustration: Anna Svanefeldt
Uppdaterad: den 8 april 2009.
Kategorier: hr.
Mer träning och motion gav färre sjukdagar bland de anställda
Andrea Kodzoman, friskvårdskonsulent på företagshälsovården SRF Radio & TV-hälsan
Friskvårdscheckar kan alltså vara en praktisk lösning för bättre hälsa. Det finns dock en studie från Karolinska Institutet som visar att det oftast krävs noggranna undersökningar av vad de anställda kan tänkas behöva för att en friskvårdsinsats ska bli riktigt lönsam. För att en hälsofrämjande åtgärd ska kunna motiveras företagsekonomiskt bör det finnas mål och arbetet ska kunna mätas och följas upp.
Bemanningsföretaget Poolia har gjort precis så. Företaget satsar på hälsofrämjande aktiviteter för medarbetarna, men först undersöks vad de anställda behöver och kan tänkas göra.
- Vi är rationella. Om vi investerar vill vi ha effekt. "Pengar i brevlådan" är ett för lättköpt sätt att motivera personalen på, anser vi, och delar därför inte ut friskvårdsbidrag. I stället försöker vi skapa medvetenhet och motivation hos våra medarbetare, säger Susanne Ömossa, Poolias personalchef.
Hittills har man bland annat ordnat seminarier om hälsa, erbjudit hälsoenkäter via nätet med frågor om hur man som medarbetare mår, hur man äter och motionerar. Susanne Ömossa berättar om ett seminarium som handlade om hur roligt det kan vara att träna och motionera till vardags.
- Vi blev verkligen inspirerade, gick hem och startade en stegräkningstävling i samarbete med Korpen. Den som vann fick en spa-upplevelse tillsammans med sin partner. Därefter har vi fortsatt med en seminarieserie om balans i livet.
Nu är det några år sedan Poolia upprättade sin hälsostrategi. I dag utgår varje kontor från hälsoenkätens resultat för att ta fram sin egen handlingsplan. I Örebro ligger man i startgroparna för en danskurs och i Stockholm hyr man till hösten bland annat en spinningsal och erbjuder en prova-på-månad för medarbetarna.
- Allt sker på frivillig basis och varje medarbetare måste hitta sin egen motivation. Vi arbetar bara med dem som själva vill. Tack vare hälsostrategin har vi som företag gått från att vara reagerande till förebyggande, och det har gett oss ett mätbart resultat. Vi har sänkt sjukfrånvaron tre år i rad, säger Susanne Ömossa.
En timme i veckan för träning
Många av medarbetarna på Poolia är konsulter ute hos kunder och har inte möjlighet att träna på arbetstid. På andra typer av arbetsplatser blir det däremot allt vanligare att de anställda har tillgång till träningslokaler. Så är till exempel fallet för de anställda inom public servicebolagen Sveriges Radio (SR) och Sveriges Television (SVT). Alla SR-anställda får avsätta en timme i veckan för träning under arbetstid, och de anställda tränar som aldrig förr. Hälsotalen talar för sig själva:
- Om vi jämför våra siffror med siffror från Folkhälsoinstitutet ligger de anställda långt över riksgenomsnittet. För att hamna i kategorin "fysiskt aktiv" måste man gå eller cykla minst 30 minuter om dagen. I riket hamnar 33 procent av alla personer i åldersgruppen 18 till 65 år i den kategorin. På SR är siffran 58 procent och på SVT 80 procent, säger Andrea Kodzoman, friskvårdskonsulent på företagshälsovården SRF Radio & TV-hälsan.
- Det är bra siffror. Många cyklar till jobbet och blir på så vis fysiskt aktiva. Jag kan inte svara på varför de SVT-anställda har bättre siffror än kollegorna på SR, men sammantaget är det här en medveten arbetsplats med en tydlig hälsopolicy.
Framgångsreceptet för SR och SVT är att friskvård, sjukvård och rehabilitering är så tillgängligt, tror Andrea Kodzoman.
- Allt finns här och vi finns här. Alla anställda blir erbjudna hälsoprofiler och då mäter vi via blodprov blodfetter, blodsocker och levervärden. Personen fyller i ett frågeformulär och gör konditionstest. Vid de tillfällena kan vi också motivera dem som verkligen vill ta tag i sin situation. Det är många som säger: "jag vill komma i gång", och då bokar vi in dem på ett pass.
Uppdaterad: den 8 april 2009.
Kategorier: hr, tips-och-rad.
Poolia hjälpte Telia Sonera att få tag på en klippa
- Som person är Gun glad, öppen och enkel att ha att göra med. Hon är otroligt flexibel. Gun är verkligen en klippa. Hon har också den erfarenhet vi behöver. Genom åren har Gun jobbat med varierande ekonomiska uppgifter och hon fungerar jättebra med övriga anställda, säger Boel Lindell.
Boel Lindell jobbar på Telia Sonera som teamledare för fakturacontrollers. Avdelningen består av tjugotre personer, däribland Gun Pihlqvist, som är inhyrd konsult från Poolia. Som fakturacontroller jobbar hon med kontering av leverantörsfakturor. Det innebär mycket kontakter med andra medarbetare i organisationen.
Redan 1999 hade Boel Lindell kontakt med Poolia och det var då Gun kom in i bilden för första gången. Anledningen till att valet föll på Poolia var för att en annan avdelning på Telia hade använt sig av Poolia och var nöjda. Tyvärr var Telia tvungna att göra sig av med sina konsulter bara några år senare, men när Telia 2006 började använda ett nytt ekonomisystem, SAP, behövde de återigen ta in nya konsulter.
- Vi använde oss egentligen av ett annat bemanningsföretag, men de hade inga konsulter som var lämpliga. Då kontaktade jag Gun Pihlqvist eftersom jag visste vad hon gick för. Till allas glädje var Gun Pihlqvist tillbaka på Telia, som konsult, 2006.
- Ett problem som kan förekomma när det gäller att hyra personal är att personen som kommer kanske har jobbat med helt andra saker. Ett annat problem är om personen är överkvalificerad. Det är en balansgång, men Poolia har verkligen lyckats hitta rätt, säger Boel Lindell.
Uppdaterad: den 6 april 2009.
Kategorier: det-sager-poolias-kunder, ekonomi, stockholm.
Poolia STA Travels pålitliga partner vid bemanning
- Det hjälper inte om jag får 100 kandidater till ett jobb, om de inte har rätt attityd och passar in hos oss. Dessutom har vi nästan alltid bråttom, så den konsult vi anlitar måste förstå hur vi arbetar och snabbt kunna sätta sig in i vad jag behöver.
Det säger Frances Nichol som är redovisningschef på STA Travel i London, en resebyrå som har specialiserat sig på skol- och studentresor inom Storbritannien och internationellt.
- Poolia är mycket professionellt. Vår kontaktperson, Nick Tock, har lagt mycket tid både på att intervjua oss och på att följa upp, för att kunna ta fram kandidater som passar oss både kompetensmässigt och som personer, säger hon.
På kontoret på Drury Lane, ett stenkast från Covent Garden, finns 110 anställda varav 25 arbetar på ekonomiavdelningen. Frances Nichol har arbetat med Poolia under ett par års tid och är en viktig kund.
- Vi fick svårare och svårare att hitta bra personal när det gällde tillfällig bemanning, men en av mina kollegor tipsade mig om Poolia och jag ringde till dem. Nu har Nick blivit något av en vän och han hjälper oss hela tiden när vi behöver hyra in personal. Det är tryggt att veta att de kandidater som kommer är testade och att Poolia dessutom känner dem som personer, säger Frances Nichol.
Uppdaterad: den 6 april 2009.
Kategorier: det-sager-poolias-kunder, ekonomi, internationellt.
Kvalitén på de sökande är densamma i glesbygd och storstad
När Ikea etablerade sig i Haparanda blev effekten omedelbar. Företag drogs till bygden och rekryteringsboomen var ett faktum.
Rekryteringskonsulten Joacim Jonasson på Poolia har varit med från början, med ansvar för Rustas rekryteringsprocesser. Joacim Jonasson talar om den så kallade Ikea-svansen som följer när företaget etablerar sig någonstans. Det är hela köpcentrum som växer upp i Ikeas kölvatten, och med butiker som Stadium, Rusta, Jysk och Intersport.
Vad var mest speciellt med rekryteringen till Rusta i Haparanda?
- Två saker var viktiga utöver den rätta bakgrunden och utbildningen: att personen hade lokalkännedom om bygden, dess historia och människorna där och kunde finska då Haparanda med närheten till Torneå i Finland till stor del är finskspråkigt. Man kan inte placera en person från Stockholm som saknar lokalkännedom i Haparanda utan måste visa att man respekterar och tar ansvar för rekryteringen. Det gäller var som helst, men i Haparanda blev det mer tydligt eftersom den språkliga delen var så viktig.
Hur skiljer sig rekrytering i glesbygden mot storstaden?
- Kvalitén på de sökande är densamma i glesbygd och storstad medan det är fler sökande i storstadsregionerna. Men intervjusituationerna är annorlunda i mindre samhällen, man får ta sig mer tid helt enkelt. Det fikas gärna innan man börjar prata jobb, man lär känna personen mer. I Stockholm är man van att snabbt klara av processen och det är mindre kringsnack. Jag uppskattar attityden på de mindre orterna.
Uppdaterad: den 2 april 2009.
Kategorier: bemanning, det-sager-poolias-specialister, rekrytering.
Prenumerera på InSight
En snabb väg tillbaka till arbetsmarknaden
Poolia är en utvald samarbetspartner i Arbetsförmedlingens jobbcoachprojekt, där du som arbetssökande kostnadsfritt får personlig handledning och stöd.
Rätt personal för ditt företag
Vill du veta mer om Poolia och hur vi kan hjälpa just dig och ditt företag? Ring nedanstående nummer eller gör en offertförfrågan så kontaktar vi dig.
Ring 0770 111 222
Din karriär
Vi på Poolia genomför varje år tusentals rekryterings- och uthyrningsuppdrag. Det finns med andra ord stor chans att du hittar ditt nästa drömjobb här hos oss.
Hitta ditt nästa jobb här.
Läs mer om möjligheter hos Poolia.
